Svartsjö slott ligger mitt på Färingsö i Ekerö kommun, vid vattnet i Svartsjöviken. Det är en av få platser i landet där tre helt olika epoker ligger kvar ovanpå varandra på samma mark: en renässansborg från Vasatiden som brann, ett rokokoslott som blev stilbildande för svensk herrgårdsarkitektur, och 75 år som tvångsarbetsanstalt. Den sista epoken nämns sällan i beskrivningarna av slottet, trots att den varade längre än någon kunglig period. Här går vi igenom vad som hände i vilken ordning och, framför allt, vad du som besökare faktiskt kan se av varje epok i dag. Slottets plats bland öarna beskriver vi i Öarna i Mälaren.
Kungsgård sedan medeltiden
Platsen har troligen varit bebodd sedan vikingatiden, och ett fast hus åt hertigarna Erik och Valdemar omnämns här redan 1310. När kung Magnus Eriksson övertog godset 1345 blev Svartsjö kungsgård, och den kungliga ägostrukturen har präglat mellersta Färingsö sedan dess. Det framgår av Stockholms läns museums beskrivning av slottet och av Ekerö kulturmiljöprogram. Svartsjö kungsgård räknas i dag som en av landets äldsta, enligt Statens fastighetsverk.
Gustav Vasa lät bygga om det gamla stenhuset till ett befäst hus med rundtorn och inrättade 1540 ett myntverk på ägorna. Hans söner Erik XIV och Johan III utvidgade anläggningen till en renässansborg med en rund inre borggård, med en lustträdgård och en djurgård för kungliga jakter intill. Kulturmiljöprogrammet beskriver den som Sveriges första renässanspalats, färdigt 1580. År 1687 brann borgen, och kvar blev bara borggårdens brandskadade mur och torn. Uppgifterna finns samlade i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, som bygger på Statens fastighetsverks vård- och underhållsplan för slottet.
Hårlemans jaktslott och Adelcrantz flyglar
På 1730-talet fick arkitekten Carl Hårleman i uppdrag av Fredrik I att rita ett lust- och jaktslott åt kungafamiljen. Med Svartsjö introducerade Hårleman rokokon i svensk arkitektur, och slottet kom att bli mönsterbildande för herrgårdsarkitekturen i Sverige under lång tid. Bygget leddes av Johan Christian Körner den äldre, som enligt bevarade ritningar också kom med egna idéer.
Exakt när slottet stod klart beror på vilken källa du läser. Bebyggelseregistret anger nybyggnadsår 1736 till 1738, Ekerö kulturmiljöprogram skriver 1735 till 1739, Stockholms läns museum att slottet stod klart 1739 och Statens fastighetsverk att det färdigställdes på 1740-talet. Skillnaderna är små, men värda att känna till om du jämför skyltar och guideböcker på plats. En detalj alla källor är eniga om: jaktslottet byggdes på en så kallad torpargrund, vilket tidigt gav fuktskador invändigt.
År 1766 förvärvade Adolf Fredrik besittningsrätten till slottet och kungsgården, och en ny stor byggnadsperiod inleddes. Carl Fredrik Adelcrantz utarbetade tillsammans med kungen en generalplan över slott och park, och byggnaden förlängdes med två flyglar. Det är den viktigaste nyckeln till hur slottet ser ut i dag: Hårlemans ursprungliga jaktslott utgör mittpartiet, medan de långa längorna åt norr och söder är Adelcrantz. Gustav III övertog Svartsjö 1782 men bodde här bara sporadiskt, mest under jakttiderna.
337 celler: de 75 åren som anstalt
Under 1800-talet stod slottet mer eller mindre oanvänt. En planerad invalidinrättning blev aldrig av, men planerna bidrog till att byggnaden tömdes på både fast och lös inredning. Vid slutet av seklet beslöt riksdagen, med Oskar II:s medgivande, att bygga om Svartsjö till tvångsarbetsanstalt. Anstalten togs i bruk 1891 enligt Ekerö kulturmiljöprogram.
Ombyggnaden var genomgripande. I slottet inreddes 337 celler med plåtväggar och gallerdörrar. Utanför slottsbyggnaderna uppfördes nya hus för anstaltens olika funktioner, och runt hela anläggningen restes ett fem meter högt träplank som senare ersattes av en stenmur. Direktörsvillan byggdes 1891 mitt i den gamla lustträdgården, och Åldfruhuset, som dittills varit bostad åt slottets föreståndarinna, blev personalbostad för de anställda vid anstalten.
Vården var till en början inriktad på hårt tvångsarbete. I början av 1900-talet kom en ny direktör, Gerhard Reutercrona, som införde friare arbetsförhållanden efter holländsk förebild med storjordbruk som grund, och Svartsjö beskrivs av Statens fastighetsverk som en mönsteranstalt inom modern fångvård. Kulturmiljöprogrammet pekar ut just byggnaderna, stenbrottet och jordbruket som hörde till anstalten som det som visar hur verksamheten bedrevs rent praktiskt.
Efter 75 år stängdes Svartsjö slott som anstalt 1966. Några år senare revs fängelsemurarna och anstaltsbyggnaderna. Men kriminalvården lämnade aldrig platsen. Verksamheten flyttade till moderna lokaler intill slottet, och anstalten Svartsjö är i dag en anstalt i säkerhetsklass 3 med adress Fiskaruddsvägen 10. Jämför man de koordinater Kriminalvården publicerar för anstalten med Riksantikvarieämbetets koordinat för slottet ligger de omkring 300 meter från varandra. Slottsbesöket och en fungerande anstalt delar alltså fortfarande samma bit mark på Färingsö.
Vad du faktiskt kan se av varje epok
Det är här Svartsjö skiljer sig från de flesta slottsbesök, och det är också där de vanliga beskrivningarna slutar. Vasatiden, rokokon och anstaltstiden har lämnat mycket olika mängd fysiska spår, och skyddet av platsen speglar det.
Av vasaborgen finns ruinen kvar, synlig strax söder om det nuvarande slottet enligt Stockholms läns museum: gräsövervuxna grundmurar och valv i natursten. Lämningarna från renässansborgen är dessutom en av de utpekade värdekärnorna i riksintresset för kulturmiljövården i Sånga socken.
Av rokokoslottet finns i praktiken allt kvar, och mer därtill. Vid renoveringen 2001 återfick fasaden den ljust gula kulör Carl Hårleman valde på 1730-talet, sedan färgrester hittats på en gavelvägg som byggdes in när slottet förlängdes på 1770-talet. Hårlemans avsikt var att efterlikna fransk gul sandsten. Invändigt fick tolv rum nya tapeter i rokokostil under restaureringen mellan 1995 och 2002, ett arbete som Statens fastighetsverk beskriver i detalj. Underlaget var magert: ett enda tapetfragment med röda nejlikor, vita små blommor och blå stjälkar. Det återskapades, och konstnären Pi Eriksson tog tillsammans med dåvarande slottsarkitekten Helena Tallius Myhrman fram sammanlagt fyra mönster, tryckta på handgjorda pappersark om 63 gånger 53 centimeter som limmades i våder och syddes ihop med lintråd.
Av anstaltstiden är däremot nästan ingenting kvar utomhus, eftersom murarna och byggnaderna revs på 1970-talet. Kvar finns en enda rekonstruerad fängelsecell inne i slottet, plus direktörsvillan från 1891 i den gamla lustträdgården och Åldfruhuset, som fortfarande innehåller bostäder. Den som vill se hur de 75 åren såg ut får alltså gå in i slottet, inte gå runt det.
Skyddet följer samma logik. Svartsjö byggnadsminnesförklarades den 25 januari 1935 och är i dag statligt byggnadsminne enligt förordningen om statliga byggnadsminnen. Byggnadsminnet omfattar enligt bebyggelseregistret slottsbyggnaden, ruinen efter vasaborgen, slottsparken, Åldfruhuset (i registret stavat Oldfruhuset) och det gamla tingshuset. Ekerö kulturmiljöprogram räknar dessutom in torpet Fiskarudden. Två av tre epoker är alltså skyddade i sten och mark. Den tredje finns bara kvar som ett rum.
Byggnaderna runt slottet
Slottet står inte ensamt. Tingshuset uppfördes 1769, ursprungligen som värdshus, och byggdes om till tingshus på 1820-talet. Svartsjö hörde till Färentuna härad, ett område som i stort motsvarar dagens Ekerö kommun, och häradshövdingen höll ting här tre gånger om året. År 1875 inreddes den södra delen till poststation, som fanns kvar ända till 1994. Trädgårdsmästarbostaden är från 1762 och kom till sedan trädgårdsmästaren hotat att flytta om han inte fick en ny bostad. Under anstaltstiden inreddes en del av huset till konsumbutik 1910. I dag är det privatbostad.
Att besöka Svartsjö
Slottet förvaltas av Statens fastighetsverk och är öppet som besöksmål, med museirum, guidade visningar, ett slottscafé och en bokhandel inriktad på historia i lokalerna. Verksamheten drivs av en extern aktör, och tider och innehåll ändras mellan säsongerna. Kontrollera därför alltid aktuella öppettider och visningstider hos Ekerö kommuns besöksguide Upplev Ekerö, som länkar vidare till slottets egen sida, innan du åker.
Slottsparken är däremot fri att röra sig i, med gräsmattor, alléer av ek och lind och vallgravar från 1500-talsanläggningen. Fastighetsverket beskriver den som en plats för promenader och picknick, och det är också härifrån du får den bästa vyn över Svartsjöviken. Kombinera gärna besöket med en runda i det öppna odlingslandskapet runt slottet, se Bad och natur på Mälaröarna. Närmaste busshållplats heter Svartsjö slott, och hur du tar dig ut till Färingsö med bil, buss eller färja går vi igenom i Ta sig till Ekerö.
Vill du se Svartsjö i sitt sammanhang är det värt att jämföra med kommunens andra kungliga anläggning. Drottningholms slott på Lovön är världsarv och kunglig bostad än i dag, medan Svartsjö slott gick den motsatta vägen: från jaktslott till anstalt och tillbaka till besöksmål. Det är två sätt att förvalta samma kungliga arv, och enligt Riksantikvarieämbetets egna koordinater för de båda slotten ligger de omkring en mil från varandra fågelvägen.